Nyårsafton
Och jag har rejäl ångest. Min enda tröst - SOM GÖR MIG EXTREMT OROLIG - är att det blir alkohol och en del folk, vilket gör mig anonym men samtidigt kan det bli svårt, mycket folk gör mig stressad, pressad. Det ska bli trerätters. Jag ska äta alltihop hade jag tänkt. Det är det nya året värt och det gamla får sig en rejäl smäll.
Och älsk, du är välkommen alla dagar. <3
Och älsk, du är välkommen alla dagar. <3
Back to this century
Nu är jag och min hund tillbaka i Västerås. Efter en vecka i mer än 20 graders kyla. Det har varit lugnt, tyst, stillsamt. Dock har telefonen fungerat, första gången sedan jag kom dit för första gången för 19 år sedan. Det känns lite skumt men samtidigt skönt att veta att jag faktiskt inte drömmer att jag hamnat på 30-talet. Det har som sagt varit kallt, lite för kallt. Särskilt om man frågar min hund. Det har varit skönt också, att slippa datorer, kunna springa ute på bruket när det passat, träffat grannar ibland och läst mängder med böker. Jag har läst Da Vincikoden och de sex första böckerna i Liza Marklunds serien om Annika Bengtzon, den som börjar med Sprängaren. Deckareoch kriminalare är inte alls min stil, men oj vad böckerna är bra. Har som sagt två och en halv kvar.
Farmor då. Jo hon mår bra, hon mår faktiskt bättre än vad jag trodde. Mentalt är hon på samma stadie som tidigare, kanske något bättre. Alla sudokon hon löser håller hjärnan i någorlunda form. Visst glömmer hon saker hon gjort eller ska göra och visst säger hon samma sak fem gånger om dagen men hon är ändå med för det mesta, hon kan gå på promenad två gånger om dagen med taxen, hon kan titta på teve och hon kan prata. Så hon har det ganska bra där uppe ändå, det känns tryggt att veta att hon vet vart hon är och står och blir. Så ja, det har varit en bra vecka. Tung emellanåt, ångest, blod och spya - men jag har ändå haft det bra.
Sedan idag - MARIE. Det var underbart, samma människa som alltid, lika söt, lika vacker och lika underbar. Vi borde ses oftare. Det är svårt, näst intill omöjligt men det ska gå. Vi finns där ändå. Mentalt vet jag att hon sitter på min axel, alltid. (Right? )
Farmor då. Jo hon mår bra, hon mår faktiskt bättre än vad jag trodde. Mentalt är hon på samma stadie som tidigare, kanske något bättre. Alla sudokon hon löser håller hjärnan i någorlunda form. Visst glömmer hon saker hon gjort eller ska göra och visst säger hon samma sak fem gånger om dagen men hon är ändå med för det mesta, hon kan gå på promenad två gånger om dagen med taxen, hon kan titta på teve och hon kan prata. Så hon har det ganska bra där uppe ändå, det känns tryggt att veta att hon vet vart hon är och står och blir. Så ja, det har varit en bra vecka. Tung emellanåt, ångest, blod och spya - men jag har ändå haft det bra.
Sedan idag - MARIE. Det var underbart, samma människa som alltid, lika söt, lika vacker och lika underbar. Vi borde ses oftare. Det är svårt, näst intill omöjligt men det ska gå. Vi finns där ändå. Mentalt vet jag att hon sitter på min axel, alltid. (Right? )
Julhälsning
Ni får en kort julhälsning härifrån Korså Bruk och vår familj. Och jag vet, Kalle går nu, men jag lagar mat och trixar med knäck. Kalle har fortfarande ingen hög prio hos mig. Vi har ätit gröt, som jag åt, dock åt jag julskinka, ikväll blir det sen en riktig julmiddag med köttbullar, rödbetssallad och sill och annat nyttigt och mindre nyttigt.
Så god jul på er alla, hoppas julen blir bättre än vad ni trodde.
Hej då
Så, hej då med er alla
Vänd er hit vid kris, så når det mig snart
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!
Vänd er hit vid kris, så når det mig snart
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!
Avfärd
Idag är det avfärd mot Korså Bruk, Gävleborgs län, Falu kommun, Dalarna. Det ska bli skönt samtidigt som jag fasar för det. För ett år sedan var det tveksamt om jag ens skulle få dagpermission för att åka upp dit. Till slut fick jag åka, men bara över natten mellan 24 och 25. Det känns så hemskt. Jag mår bättre, det jag gör, och det vet jag. Men att hamna där, minnas det som var och det som faktiskt hände, det mesta på grund av mig där och då. Och jag hoppas att jag klarar det bättre den här gången.
Jag kommer nog inte blogga någonting däruppifrån, så den ni får vända er till är Marie, hon får hålla koll här åt mig^^
Jag kommer nog inte blogga någonting däruppifrån, så den ni får vända er till är Marie, hon får hålla koll här åt mig^^
Det där med pengar
Det dunkar i mitt huvud och det bultar extra hårt i min kropp. Det kryper i benen och panikångesten är nära. Jag kan inte andas.
Allt endast för att det är jul. Det är december. Det är kallt. Och det är kaos inuti. Mina pengar som brukar kunna stanna kvar några extra stycken på en månad är inte alls kvar. Jag hatar att jag ska göra allt numera. Det var bättre att vara liten och man kunde låta bli att göra något alls. Då var allt lätt. Det är det verkligen inte nu längre. SKa bli skönt att komma iväg till farmor och vara ensam där några dagar innan nyår. Som tyvärr spenderas i ett alldeles för nyktert tillstånd, dessutom utan vänner. Yey!
Allt endast för att det är jul. Det är december. Det är kallt. Och det är kaos inuti. Mina pengar som brukar kunna stanna kvar några extra stycken på en månad är inte alls kvar. Jag hatar att jag ska göra allt numera. Det var bättre att vara liten och man kunde låta bli att göra något alls. Då var allt lätt. Det är det verkligen inte nu längre. SKa bli skönt att komma iväg till farmor och vara ensam där några dagar innan nyår. Som tyvärr spenderas i ett alldeles för nyktert tillstånd, dessutom utan vänner. Yey!
Bysällskap och pepparkaksparfait
Jag och mamma har varit hos Frida och Irene, haft det mysigt, jag har ätit dessutom. Tacos, gott, inte så mycket kolhydrater osv på den ramsan. Vi har skrattat, skrattat mer och uppdaterat läget och vi har fallit in i exakt samma vanor som vi alltid gör, oavsett hur länge det går mellan gångerna vi ses. Samma skämt, samma vin, samma mat, samma kök och samma ljuskrona. Och för min del - samma "lugnhet" jag kan utan problem springa med armuddar och inte behöva få panik och behöva springa in på toaletten och spy och behöver inte krypa ihop i ett hörn i en kvart för att ett nytt sår skymtat över tygkanten. Det är alldeles underbart bra. För jag kan vara det som jag tror att en del av mig är. Det gör inget att de klagar på min kost, det gör inget att jag säger att "Nej, det här kan jag inte äta." För de låter mig äta det jag äter i den mängd jag vill så länge de ser att det räcker. Och jag kan ta att vi skämtar om det, för ibland, med dem, är jag så nära normal jag kan komma. Eller som jag tror är så normal som möjligt, vad fan vet jag om det egentligen, så vi säger så. Dock finns det ingen människa som så ofta tänker på min kost. Kanske är det något positivt, men maten kommer alltid vara ett känsligt ämne.
Eller är det inte så? En gång ätstörd, alltid ätstörd. Ätstörd i dem bemärkelsen att maten alltid kommer vara något nära, något man tänker på, något som alltid kommer finnas där.
Eller är det inte så? En gång ätstörd, alltid ätstörd. Ätstörd i dem bemärkelsen att maten alltid kommer vara något nära, något man tänker på, något som alltid kommer finnas där.
Söndag
Söndag här med. Jag har tvättat, igen, inte så mycket kvar, vikt tvätt och funderar på att stryka lite innan Emelie kommer. Kanske försöka få pappa så att vi ska klippa klorna på våra tre hårbeklädda varelser. De är bra underbara, när de sköter sig, men ibland är nosen långt upp på bordskanten när vi gör något i köket. Mer matgalna hundar får man leta efter. Allt går att äta, bara man vill är nog deras motto. De är söta, men de tar tid också. De är sociala djur som vill ha mycket uppmärksamhet, men de är underbara.
www.foreverhopeless.blogg.se
www.foreverhopeless.blogg.se
Gudskelov
Nu är allt gjort. Jag har till och med hunnit med att skriva kalrt julkorten (har skickat dom som ska skickas med posten, men sedan finns det några i byn som ska ha några och kändes onödigt att skicka dem när det går fortare att ge dom själv i deras postlåda liksom, och bra för plånboken! :))
Jag har sorterat alla skjortor och dukar som ska strykas och rensat i alla lådor med tyger och garner och trådar och band och allt som mamma har. Dessutom har jag flyttat om i källaren bland pappas trälådor och träbitar och verktyg osv. Sä nu känner jag att mitt dagsverke är över.
Annars grinar jag över en jul som inte alls blev osm jag tänkt mig eller ville ha den till. Men som alltid, ni har ju hört det förr, december är ingen månad som går bra. Det är liksom inte meningen att det bara är jag som gör fel och förstör, december hjälper till den med ganska mysigt.
Jag har sorterat alla skjortor och dukar som ska strykas och rensat i alla lådor med tyger och garner och trådar och band och allt som mamma har. Dessutom har jag flyttat om i källaren bland pappas trälådor och träbitar och verktyg osv. Sä nu känner jag att mitt dagsverke är över.
Annars grinar jag över en jul som inte alls blev osm jag tänkt mig eller ville ha den till. Men som alltid, ni har ju hört det förr, december är ingen månad som går bra. Det är liksom inte meningen att det bara är jag som gör fel och förstör, december hjälper till den med ganska mysigt.
Idag då
Det är den 19 december och jag har en dag då jag inte gör någonting alls. Det ska bli skönt. Lite hushållssysslor bara. Putsa silver, putsa fönster, torka golv och duscha hundar tror jag väl är det enda.
Och tro det eller ej så är alla fyra människor i familjen här. Det ska bli roligt att ha en lugn dag, dock åker den manliga halvan strax. Kanske är det så att vi funkar bäst uppdelade ofta. Så kanske är normalt lite här och var. Vi trivs ganska bra med att ha det så.
Och tro det eller ej så är alla fyra människor i familjen här. Det ska bli roligt att ha en lugn dag, dock åker den manliga halvan strax. Kanske är det så att vi funkar bäst uppdelade ofta. Så kanske är normalt lite här och var. Vi trivs ganska bra med att ha det så.
Tårta och julklappslösa tårar
NU ni, har jag ätit tårta. Utan att ha spytt upp den. Än i alla fall men kämpar för en vinst. Det kan ju gå vägen, med tanke på de få kalorierna igår. Det känns bra ändå, att ha vågat prova. Har ätit för dagen också. Några frukt och faktiskt en macka - tack och lov en svart.
Jag ska bege mig till inslagningshörnan för att skriva lite på julklapparna som inte namngetts än. Känns både bra och dåligt. Jag gör något som hör julen till och jag gråter inte. Det är bättre än hittills av december.
Jag ska bege mig till inslagningshörnan för att skriva lite på julklapparna som inte namngetts än. Känns både bra och dåligt. Jag gör något som hör julen till och jag gråter inte. Det är bättre än hittills av december.
Sista skoldagen
Sista skoldagen för de flesta, brors sista var igår. Ovanligt tidigt de fått sluta. De sista fem åren har vi gått i alla fall till den 21 eller 22.
Jag har druckit kaffe och väntar snart på att åka in med mamma att köpa sista julklapparna. En lagom morgon.
Jag har druckit kaffe och väntar snart på att åka in med mamma att köpa sista julklapparna. En lagom morgon.
Födelsedagen över
Så var födelsedagen över. Blandad har den varit. Men den är över. Så nya tag inför julstök imorgon.
17 december
Ja, en alldeles vanlig dag förutom att alla låter bli att fråga hur det är, för de vill inte veta och de vill inte att jag ska veta det heller. De har rätt. Jag ska inte tänka på det. Även om det är tungt just nu, att ha blivit tatuerad med texten "hopplöst fall" så hade det kunna vara bättre. Men jag är inte inlagd. Jag behöver inte fira min födelsedag på psyk, bakom lås och bom. Jag behöver inte krypa in långt under den blåa landstingsfilten för att dölja min skam. Jag kan sitta i min alldeles egna fåtölj med tända ljus och lyssna på den vackraste musiken. Och jag kan sitta där tills mamma kommer och hämtar mig för att jag ska fira min födelsedag så som jag inte firat den på flera år. Och det känns bra, på ett vis, att veta hur många steg jag tagit även om jag gått många av dom bakåt igen. Men det är många skillnader, som också gör att kraven är lite större än förra året. Men hur det än är så är det min födelsedag och jag ska göra vad jag kan för att den ska bli bra.
Kärringen Kajsa
Denna dam fyller 19 idag.
Hon har ALLTID mobbat mig för att hon är en dag äldre än mig. Nu är det jag som retas - för jag är ungdomen.
GRATTIS KAJSA!
Och det är här vädret har vi. Det var länge sen vi hade riktig snö på våra födelsedagar. Det får vi vara glada över.
Hon har ALLTID mobbat mig för att hon är en dag äldre än mig. Nu är det jag som retas - för jag är ungdomen.
GRATTIS KAJSA!
Och det är här vädret har vi. Det var länge sen vi hade riktig snö på våra födelsedagar. Det får vi vara glada över.
Lite sludder i käften
Nu har jag baddat ansiktet i vatten. Vaknade till liv igen så kan skriva alla bokstäver i rätt ordning.
Imorgon är det läkarbesök. På ät. Enda besöket sedan 3 december. Och det sista innan 11 januari. Jag vet inte hur det känns. Ensamt? Tomt? Ja wtf, jag har liksom tröttnat. Dessutom är det två personers åsikter som ska vägas in, förutom min och läkarens. Bara jag slipper Anna men det betvivlar jag. Önska mig lycka till.
Imorgon är det läkarbesök. På ät. Enda besöket sedan 3 december. Och det sista innan 11 januari. Jag vet inte hur det känns. Ensamt? Tomt? Ja wtf, jag har liksom tröttnat. Dessutom är det två personers åsikter som ska vägas in, förutom min och läkarens. Bara jag slipper Anna men det betvivlar jag. Önska mig lycka till.
Snö
Snön vräker ner och jag är faktiskt riktigt glad att se den. För första gången på flera år kanske, kanske finns det snö på min födelesedag. Och bara för att jag säger att det kanske gör det så kommer det inte hända. Jag var ut med Tischa ut i snön men hon hade bara roligt i fem minuter, sedan blev det kallt.
Eight below
Jobbansökan inlämnad. Suttit här ikväll och tvingat Marie att hjälpa mig med en jobbansökan. Inget jobb så, bara fyra krönikor som ska skrivas fram till mars, så betalt per krönika. Välkommet inhopp i plånboken.
Åh en underbar film går på nian nu, eight below, sevärd hittills.
kajsa: en mail att maila till så får du gärna lösenordet.
Skribentansökan
Jag sitter och kämpar med en tuff jobbansökan. Högskoleverket söker en krönikör. Och 500 ord om mig och varför jag passar för jobbet? Öh, tre meningar, då har jag jobbat bra. Gah, jag hatar självvärderingsövningar. Jag hatar mig själv.. Och jag hatar december.
Men i alla fall, ett roligt inslag under kvällen får väl bli pappsen som klätt upp sig inför julbord hos banken.
Men i alla fall, ett roligt inslag under kvällen får väl bli pappsen som klätt upp sig inför julbord hos banken.
Paus
Vad är det med måndagar
Något med måndagar är riktigt tråkigt. Idag är det försäkringskassan. Men till skillnad från andra måndagar så är det ingen tid med Anna, på ät, så som det alltid är annars.
www.foreverhopeless.blogg.se
www.foreverhopeless.blogg.se
Gosh
Rörigt rörigt. Mitt huvud snurrar och jag önskar att jag inte ätit de där två negerbollarna. Men nu gjorde jag det, så det får väl vara då. Lite mindre att äta imorgon. Imorgon blir jag ensam ige. Jag och Tischa, bättre kan det inte bli. Och ett par gympaskor.
www.foreverhopeless.blogg.se (lösen)
www.foreverhopeless.blogg.se (lösen)
Söndag och avfärd och Lucia
Lucia idag. Tredje advent idag. Usch dag på det. Lite för mycket december idag. Alldeles för mycket december, men ändå, den har börjat bra, jag är ju hos Maria i Uppsala än. Sedan är det hemkomst vid tio i fem. Lagom tid att komma hem tycker jag.
Så vi hörs väl senare ikväll
Som ni alla vet
Så är jag nu i Uppsala och mår toppen. Jag lever, jag andas och jag sitter i ett kök.
och mer kan ni som vanligt läsa på privata bloggen (dock inte du pappa, tyvärr är du utelåst därifrån)
www.foreverhopeless.blogg.se/mer
JIHOO
Nu bär det av mot Uppsala. Mot en människa jag vet väntar på mig och som respekterar mig. Det är ju mer än tidigare denna veckan. Så ja jag kan inte bli mer överlycklig. För det kommer bli en bra helg, det är jag säker på.
www.foreverhopeless.blogg.se/mer (nu vet du^^)
www.foreverhopeless.blogg.se/mer (nu vet du^^)
Fly away stupid december
Jag hatar december. Jag fullkomligt äckligt mycket hatar den här månaden. Riktigt mycket.
Besvikelse
Det är tungt ikväll, något annat ska jag inte säga. Ångesten är stor och stark och som alltid vinner den till slut. Kanke inte för en timme sen, eller nu, inte ens om en timme. Men den vinner alltid. Det är alltid jag som är den minsta och varenda gång ångesten vunnit och nöjd går till vila och är tystare en stund hinner jag inse att jag alltid, varje gång inte tar tag i problemen själv. Jag sitter här, klagar på livet jag aldrig lever och ändå, ändå sitter jag här. Säger mig vara hjälplös. Om och om igen.
www.foreverhopeless.blogg.se/mer (lösen)
www.foreverhopeless.blogg.se/mer (lösen)
För mer info
Idag är en alltför dålig dag för att jag ska kunna skriva något privat, så tja, gå vidare i blogglivet, för er som har lösenord och det.
Avfärd: nu. Mål: Arboga
I eftermiddag bär det av mot Arboga, Bosse kommer och hämtar mig. Det ska bli kul att komma iväg och träffa alla 91an människor. Erika kommer också en dag, ska bli så himla roligt. Har saknat dem. Så hör av mig ikväll, ska iväg med mor alldeles strax.
Mysmys
SÅ här har jag det ikväll. Glöm inte att notera det alkoholfyllda glaset på bordet, det är halva grejen.
Dödande ångest
Krypningar i benen. Jag kan inte andas och funderar starkt på att ringa Anna och säga att jag är sjuk. Sjuk så att jag aldrig mer behöva gå upp ur sängen.
Amanda: det är www.foreverhopeless.blogg.se/mer (lösenordsskyddad)
Amanda: det är www.foreverhopeless.blogg.se/mer (lösenordsskyddad)
Stimulans: brors engelska
Det kryper i mina ben. Jag har sprungit runt i täcke runt området och nu försöker jag erkänna att jag ska äta godis ikväll. För det ska jag. Det måste jag. Plopp blir det. Så det blir bra. Tror jag. Fast ångesten går på högvarv och är troligt lycklig över att den äger mig.
Men whatever, nu ska jag tagga för lägenhetsröjning och choklad och kaffe
Men whatever, nu ska jag tagga för lägenhetsröjning och choklad och kaffe
If you only wanted to know you could save me from the broken heartbeats
Det här blev helt annat än tänkt, men så blir det ibland. Synd bara att det vart oväntat på ett negativt sätt. Men ändå, det är alltid positivt på ett sätt att vara med människor jag kan slappna av med. Jag vet att jag är goda händer, att inget ont kan hända mig här, här har tiden stannat upp bara för min och våran skull, och jag älskar dessa människor och dom älskar mig och jag älskar mig aningen lite grann för människor finns där för att jag är jag och dom är dom dom är, för att vi är vi. Våra trasiga störda flattrio. Så ja. Det gör inget att vi andas i otakt eller ibland inte alls.
Doch har jag planerat veckan. Som kan bli riktigt bra. Anna på ät imorgon, ät på tisdag och på onsdag förmidagg hjälpa LM där jag spenderar dagarna fram till fredag där jag åker direkt till Uppsala för att hälsa på Maria, så det kan bli en bra vecka till slut ändå. Lite full, men mamma och pappa blir nog nöjda, de tycker det är bra att jag gör saker.
Old fashion
Ja ni, jag börjar nog bli gammal. Lusten att supa sig full bland vänner finns liksom inte kvar. Det räcker med att dricka lagom och ge igen för alla år andra fått bära mig hem dyngrak från fester till deras sängar. Det har hänt så många gånger, för många gånger. Förr struntade jag i var jag blev full, bara jag fick vara full varje gång jag fick chansen. Det gäller inte längre. Drick några glas cider, en shot kanske, någon öl, om plånboken tillåter en drink kanske. Det räcker så. Alla de där vännerna som funnits sen sex år tillbaka (ja, det är deprimande att det var så många år sen vi började högstadiet) vill jag försöka hjälpa nu. Så igår bar jag hem en underbar människa, som inte var lika underbart full. Kort sagt, hon var för full. Men hon lär nog låta bli teqila mer. Och trots att kvällen slutade tidigt så fick jag umgås med två av mina äldst närvarande människor jag haft, jag fick dricka sällskapligt rull i huvudet och jag fick chansen att vara social, visa för mig själv att jag kan, ibland, fastän det är svårt. Så min kväll var faktiskt bra, jag var förunnad mycket av det jag blivit hindrad ifrån de senaste åren. Så ja, en bra kväll helt enkelt.
Den här och så här
Snart kommer den här människan (och ja, den här bilden är otroligt signifikativ för mig och Malin Burk)
och vi ska göra så här
Och jag säger följande:
DETTA KOMMER BLI BRA
och vi ska göra så här
Och jag säger följande:
DETTA KOMMER BLI BRA
Dunkdunkdunk
Det pirrar i magen och hjärtat dunkar lite fortare än vanligt. Det kallas nog nervositet. Tror jag.
Andnöd och fest
Ikväll blir det fest. Jag är hypernervös. Men det kan nog gå. Kanske. Det har varit en riktigt dålig eftermiddag. Riktigt dålig. Så det kannog inte bli en sämre kväll. Jag tror det kan bli riktigt bra ikväll. Lite snurrigt med tider och så bara men det löser sig.
Så vi hörs imorgon.
Så vi hörs imorgon.
Mysdag
Igår var det en mysig dag. Maria på dagen och ut med familjen på kvällen. Vi ägnade också tid åt att titta på familjebilder. Vi ska göra en personlig almenacka till farmor. Hon hatar de vanliga så de brukar bli så. Det och lite fler standardsaker så är hon nöjd. Hennes största present är enligt henne att vi kommer upp alla fyra, det händer inte så ofta längre. Jag kan i alla fall tysta mitt samvete, för jag borde inte ha det alls. Jag är den som är där oftast nu längre. Kanske för att jag trivs där bäst och har mest tid. Men ändå, jag är där och trivs där. Särskilt när jag är där ensam. Nog om det, ikväll är det fest.
Som man bäddar får man ligga...
Jag har återigen fått lägga mig ner på bädden jag bäddat. Jag har bäddat den alldeles fel. Nu skaver fjädrarna i ryggen, täcket värmer inte och det kryper ikroppen på mig av ilska. Efter alla år med nattliga äventyr på grusvägarna så finns det ingen stabilitet kvar i varken knän, vader eller fötter. De är helt enkelt övertränade. Som den manliga läkaren på ätstörningsenheten varnade om, kanske min kropp redan nu börjar förtvina. Den är tio år äldre än en normaltränande människas och dessutom efter fotboll så är de redan från börjar utsatta. Det är så sant. Ni som fortfarande har chansen att bekämpa sjukdomen, gör det fort. Om fem år har ni så många trasiga kroppsdelar att det är lättare att säga det med kroppen som är helt än gå igenom alla kroppens skador. Så snälla, kämpa, det är inte värt det som kommer nu.
Hur förklarar man den här dagen
Så var alla lådor packade och om 52 minuter försvinner den svarta volvon ut ur Västerås. Det känns lite småkämpigt, men det vet ni ju sedan innan. Innan det har jag umgått med en väldigt söt liten varelse, vi hämtade mediciner och var på ett samtal.
Vi hamnade också i ett samtal med en mamma till en tjej på ätstörningsenheten, hon var trevlig. Dock skrämde jag nog upp henne, hennes dotter var under arton så de har ingen erfarenhet av psyk, särskilt inte vuxenpsykiatrin. Det är mycket som inte fungerar, och tyvärr var det just den negativa biten vi fick uppleva innan vi träffade henne. Jag kan inte göra annat än tala om, både de negativa men också de positiva, hur det faktiskt är. Vad de ska göra i vilket läge och varifrån de får den bästa hjälpen och vad den går ut på. Det finns som sagt olika vägar att gå, och i vimlet av dem är det lätt att välja fel. Mest för att det med råge finns fler sämre än bättre vägar att gå. Det finns mycket att förklara men på den kvart vi fick, fick jag i alla fall fram några tips. SOm till exempel vilken avdelning som är bäst. Känns som att det är precis det jag vill att jag ska ha lärt mig. Sådan information är guld värt för dem som intekänner till systemen. Då kanske, kanske mina år inom psykiatrin kan ha gjort lite nytta, de kan användas till något nyttigt. Vara till någon slags hjälp, inte bara för min egen skull.
Vi hamnade också i ett samtal med en mamma till en tjej på ätstörningsenheten, hon var trevlig. Dock skrämde jag nog upp henne, hennes dotter var under arton så de har ingen erfarenhet av psyk, särskilt inte vuxenpsykiatrin. Det är mycket som inte fungerar, och tyvärr var det just den negativa biten vi fick uppleva innan vi träffade henne. Jag kan inte göra annat än tala om, både de negativa men också de positiva, hur det faktiskt är. Vad de ska göra i vilket läge och varifrån de får den bästa hjälpen och vad den går ut på. Det finns som sagt olika vägar att gå, och i vimlet av dem är det lätt att välja fel. Mest för att det med råge finns fler sämre än bättre vägar att gå. Det finns mycket att förklara men på den kvart vi fick, fick jag i alla fall fram några tips. SOm till exempel vilken avdelning som är bäst. Känns som att det är precis det jag vill att jag ska ha lärt mig. Sådan information är guld värt för dem som intekänner till systemen. Då kanske, kanske mina år inom psykiatrin kan ha gjort lite nytta, de kan användas till något nyttigt. Vara till någon slags hjälp, inte bara för min egen skull.
Flyttlådor
Idag är det mycket på gång. Jag sitter hos Jonas nu. Jag kommer sakna honom. Han städar nere i förrådet. Jag är kvar här uppe och har precis börjat damma av allt porslin. Han åker ikväll. Fredrik kommer upp nästa vecka med resten. Så nu blir det tomt. Vem ska skjuta sig mig överallt när jag inte klarar av att åka buss vartän jag ska? Vem kan jag knacka på hos tio i fyra onsdagmorgon nu då?
Nu ska jag in till grannen efter tidningspapper.
Nu ska jag in till grannen efter tidningspapper.
Sista spurten nu
Det är sista dagarna på julklappsinköpen, är glad att det är över. Jag kan i alla fall köpa julklapparna även om julen inte är rolig längre. Den kan vara bra, men inte rolig. Inte längre. Negativ jag vet, men jag är vuxen nu. Och det är inte roligt. Inte roligt alls. Men som en viss gammal sköterska (A.) nämnde idag så är det inte långt från nitton till tjugo. Och nitton är jag ju dem 17de så yey. Allt ansvar, alla krav, alla måsten. Dem vill jag slippa, jag skriker på hjälp från min lilla gud att han ska göra mig liten igen men den bönen är det ingen som lyssnar på.
Vem du än är
Vem jag än är. Det vette fan. Men jag har faktiskt varit normal idag, jag har suttit på bussen. En gång ner till Oxbacken där jag väntade i tio minuter för att hoppa på nästa till Maxi Erikslund i 20 minuter. Jag var inne på Ica i en halvtimme och sedan var det samma resa tillbaka. Det tog ganska exakt två timmar. Jag handlade sötmandel, smör, blockchoklad, bulgur med tomatsmak - den ni. Jag handlade julmust, kakao, sirap, mjölk, grädde, farinsocker, vetemjöl, ägg, grahamsmjöl och jäst. Det var väl typ det. Allt det ska resultera i julbak i alla fall.
nya bloggen,
www.foreverhopeless.blogg.se/mer
lösenord får ni fråga efter (elinbjork_12@hotmail.com)
nya bloggen,
www.foreverhopeless.blogg.se/mer
lösenord får ni fråga efter (elinbjork_12@hotmail.com)
Julbak
Idag blir det mys nere på stan ett tag, de sista julklapparna ska inhandlas, och sedan bär det av mot Ica där jag ska handla inför julbaket som jag nämnde igår. Tryffel har jag aldrig gjort så det ska bli kul att pröva. Resten har jag gjort förr så hoppas det går bra den här gången också. Så idag händer det mycket, det ska bli kul att göra lite husliga saker som inte inbegriper nåogn form av städning, oavsett om det handlar renhet om kläder, golv, duschar eller porslin. Så det blir några timmar innan ni får höra av mig igen.
