Hur var det nu?
Hur kom sig att allt blev så här? Vi funderade över vart all tid försvann, all den där stunden då vi skapade våra minnen. Men vi har skapat dom, vissa värre och mer smärtsamma än andra, vissa har varit rent fantastiska. Som alla Gbg-resor jag gjort. Rest dag och natt och morgon och kväll, rest alla dessa timmar som känns som oändliga när jag åker dit men den känns så tom när man ska smälta minnena, alla konserter med vänner; Marie, Maria, Tilda, Linda, Sandra, Malin, Amanda, Sanna, Jonas, Andreas (till och med det hann vi göra tillsammans). Alla festivalen. Alla ragg och ligg. Alla killar som faktiskt hjälpt mig. Alla familjeresor, alla (de där få) höga betygen, de där galenslaperna vi var med om på högstadiet, alla roliga lärare, alla roliga resor med mamma, alla kramar, alla människor som jag inte nämnt och allt allt. Men jag glömmer inte heller det där smärtsamma. Alla svek, alla slag (tack din jävel, det är bra att du är borta nu), alla tårar, alla överdoser, skärsår, ärr, sår, svordomar, lögner.
Jag minns er alla, och ja, ikväll ska vi fira det med en första cider, den andra ska vi dricka för att minnas dem och en tredje för att glömma dom. Och sen slukar vi dropparna som är kvar i botten på dom tillsammans med nattpillren. Så god natt, och glädjs med min baksmälla.
sv: jag hoppas att dom ger mig en chans också :P och hoppas att dom kan de dom påstår att dom kan :P
Jag blir också 20 snart :P
Jag gillar mat men inte att äta den så det är ganska lätt för mig att skippa den, det är lixom godiset som är det jävliga för mig, jag tänker väll såhär:
Ska jag få i mig kalorier kan jag likabra äta godis som är gott än mat som bara ger ångest, men sanningen är ju att godis ger ångest det med :S
Äter du aldrig godis?
åh du verkar kunna så himla mycket om äs, jag är ganska ny i dethär och det är skönt att ha en vis människa att prata med, och det är skönt att få dina kommentarer :)
kramar <3
hur mår du?<3
sv: varför är det så att man har lättare för godis egentligen?:P
Har du fått pillrerna av läkaren mot ångest och så?
Jag vill också ha såna .__.
Jag har ju söndagar som du kanske märkt som "unna"dag haha låter så fult, men det är enda dagen på veckan jag äter annat än soppa, och det är också ända dagen på veckan jag äter godis/chips.
För några veckor sen och bakåt i tiden var det hets för mig varje söndag, men nu planerar jag vad jag ska äta och ägnar timmar åt det så att jag ska slippa hetsa, så nu försöker jag att verkligen njuta av vad jag stoppar i mig, och det börjar fungera mer och mer, men när det sen ligger i magen som en fet klump, Då kommer ångesten.
Jag orkar fan inte kämpa mot ÄS snart, snart viker jag mig, och då kommer jag vara fast det vet jag.
Jag har inte hunnit komma så djupt i den ännu känns det som men jag orkar inte kämpa mer...
:/
kramar!
Sv: Tack så mycket för dina visa ord! Jag ska försöka intala mig själv att det finns andra människor som är bättre för mig.
Vi kommer fortsätta skapa minnen.. Vi får se till att det blir fler glada än smärtsamma! Kram.
okej:/ jo fortsätt med skolan annars kommer du ångra dig sen! jag mår väl okej, men inte mer än så. Kram
ska du till gbg någon gång kan vi ju ta och ses en sväng, var så länge sedan nu.
kramar
