Tjolahopp
Annars då. Jag har ätit mat varje dag. Är för fet för det egentligen men ändå gör jag det. Men snart bor jag i stan igen, då ska jag gå ner alla de där kilona som nu bor på min mage. Min äckliga, dallriga mage.
Åh, vad läskigt det låter. Det finns inget sätt att inte hamna i den maniska fasen? Jag är inte särskilt insatt just i den problematiken...
Förresten är det jättebra att du ätit varje dag. Det är väldigt bra för hjärnan och humöret om inte annat, samtidigt som kroppen blir jätteglad. Men som sagt, det där vet du väl...
Kram på dig
sv: jag tror på ett sätt att bloggen hjälper mig väldigt mycket, men samtidigt känner jag en viss press på mig att vara på ett speciellt sätt för att alla andra är det. förstår du?
Vissa svälter sig helt, jag hetsar, andra äter massor, jag svälter mig osv, det är jämt dessa jämföranden :/
Jag ska nog faktiskt testa baka surdegsbröd idag eller imorgon :)
kramar
Du är så stark! Du behöver bara inse det själv... Fortsätt kämpa för jag vet att du klarar det galant! <3
Min mormor bor väldigt nära bara 5 km. Men mamma och dom förstår inte att jag värkligen inte vill ha henne här- Att det kommer förstöra hela samtalet och stämningen.
För mormor är grinig och sur skallig av sig.
Det är jätte bra att du äter. Det är ju ett steg närmare ett friskt liv.
Fortsätt kämpa på istället med maten. Alla människor behöver ju tyvärr mat.
Jag äter varje dag och varje mål nu när jag är
hos mamma denna veckja. Det är skit jobbigt. Men den vägens sägs det man måste gå för att bli frisk.
Klart du ska äta!! Hur ska du annars bli frisk...?? Men tillbaka till stan och bli av med kilona, hur då tänkte du? Låter som risk för återfall i mina öron...
Ta hand om dig (F)
