Kampen för att överleva anorexin

Ibland saknar jag det jag hade. Jag tyckte jag hade det jobbigt i nian. När ÄS och jag blev bästa vänner. Då jag hade M och C och lärde känna de få människor jag har kvar idag. Maria, Marie, Maria, Sandra. Hm vilka mer. Ja typ dom. Det är dom som finns kvar. Då hade jag chansen, jag hade chansen att hejda allt det som nu ändå finns i mitt liv. Jag är ledsen för det, och jag ångrar faktiskt en hel del. Men vad jag än gjort, fel eller rätt, har det hjälpt mig till att faktiskt ha överlevt. Trots att jag varit död två gånger i mitt liv redan. Men att jag överlevde det har också hjälpt mig till att överleva (logiskt va :P ). Jag har lärt mig av det jag gjort och inte gjort. Kanske kan det rädda mig undan en del av det jag upplever och bor i nu. En del av det som kanske dödar mig igen om jag inte lär mig hantera det.



November 07, Brasilien, Fortaleza.