Välkommen katastrofen
Och så till valet. Jag undrar vad som hänt, är det inte dags att svenska politiker inser hur fel det har varit att stänga Sverigedemokraterna ute? Enda anledningen till att de får så många röster är människors okunskap. Är det inte dags att svenska folket inser vad som är på väg att hända i det här landet? Vi är på väg rakt ner i helvetet, med den vågmästarroll som nu SD innehar kan det bli smärtsamt kostsamt för många av de viktiga frågorna i Sverige. Svenska folket har tappat en viktig del, som numera är 5.7 % till SD, och frågan är hur vi ska göra att SD får så lite makt som möjligt. Och trots att det bär mig emot så önskar jag att MP nu tar klivet över till blåa sidan. För vi får offra att få deras åsikter med oss, men vad som helst är bättre än SD.
Den enda enda lilla som är bra med Sverigedemokraterna är deras syn på äldrevården. 13 miljarder kronor ska avsättas i skattesänkningar för de äldre. Och det är mer än alla andra partier har på sina äldrevårdssatsningar. Och nej, det är inte realistiskt, men det är mycket annat i ALLA partiers som inte har en chans att bli verklighet.
Nu äntligen har jag fått tillbaka min telefon också. Hatar den jag haft nu, mammas svarta gamla. Nu är den hemma igen, fast jag vet inte hur man får in minneskortet. Och ni som känner mig vet att det faktiskt är mycket svårare för mig än för en normal människa. Teknik suger, det är alltid något fel på tekniska saker. Som att sätta in och ta ur massa grejer i en telefon. Ursäkta, varför måste en vanlig dödlig behöva göra det själv? Nej skit på teknik. Jag fattar det inte.
Viva la France
Gahhh
Tio min senare...
"Vi måste vända ditt negativa prat om dig själv. Så varje gång du säger något negativt om dig själv sägerjag stopp och du måste vända det till något positivt." Men hallå, nu får jag inte säga vad jag vill? Är jag inte där för att prata av mig, få berätta hur det känns och få en chans att förstå och vända det? Hur ska det gå till om jag inte får säga vad jag vill? Jag är väl inte där för att säga det hon vill höra? Eller va?
Jag fattar inte. Jag är arg. Men förvirrad. Men arg.
Måndag
Kort inlägg
Snurr snurr lilla Sverige
OM jag fick drömma
Något jag blir arg över är det jävla pissiga system Sverige har. Människor behandlas som skit i vården, A-kassan, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, till och med på Ica, hos telefonbolaget, elbolaget, hantverkarna kommer inte, bilservicen lurar en på pengar. Fan på det.
Nalle Puh´s stora Puh sa puh
Dags för en lång stunds kamp för att få i mig lite mat. Eller något ätbart i alla fall.
Så gjorde vi då
Utan Anna ja. Utan någon som får mig att fortsätta. Utan någon som gjorde saker lite lite bättre.a

Ett udda nervvrak
När? Var? Hur? Varför?
Är du djurälskare?/Kallar du dig aktiv djurälskare?
Obs! För er som inte intresserar er för samhället - ni kan bläddra direkt till andra bloggen: www.foreverhopeless.blogg.se/mer
Då jävlar ska ni få ett litet råd innan ni säger vilken grupp ni tillhör. Vilken grupp ni än sympatiserar med så finns det vissa handlingar ni kanske inte är medvetna om ni står för i detta fall.
I alla län har Jägareförbundet ett kontor och ett antal anställda som dagligen jobbar med det många andra har som hobby - jakt. Som ni kanske vet pågår det ständigt en hetsig och hödljudd debatt kring jakt, jägare, jagat. Särskilt nu, då vargdebatten har varit första och största nyheten under ett antal veckor. Ett POLITISKT beslut fattades att ett antal vargar (exakt 27) skulle skjutas i år. Idag finns det runt 250 vargar i Sverige. Alla är skjutna, redan efter andra dagen. Detta beslut fattades efter många år av forskning, inventering och utbildning för att fatta rätt beslut. Man har genom ett antal olika föreningar, statliga verk, utbildade forskare och undersökningar kommit fram till vilka konsekvenser och hur allvarliga sådana som skulle komma av vargjakt.
Som sagt, djurvän, djurälskare, djurkramare, djurrättsaktivist, kalla det vad du vill, oavsett vad du själv kallar dig finns det grupper, som du kanske säger att de gör rätt, att du passivt stöttar, som tagit på sig rollen att högljutt, aggresivt och kanske till och med olagligt låta de djur, vars stam vi människor förstört och numera måste aktivt lägga oss i för att den ska passa in i det stora ekosystemet, komma undan jakt och de jägare som faktiskt är de största djurälskarna av oss alla. Den debatten kan jag utveckla senare. Det jag vill poängtera med inlägget idag, är dessa aktivisters icke humana sätt att "stödja" djuren. Nämligen genom hot, på mängders olika sätt. En av jägarna som skjutit en av dessa 27 vargar ringde just till pappa, som ja, är jägare. På två dagar har han fått tre sms där dessa aktivister uttrycker sin åsikt med fina ordval. Mördare, tänk om du skulle vara vargen, sinnessjuka galning, alla möjliga olika otrevligheter. Utanför ett av dessa kontor (stycket ovan) hittades i tisdags en gravsten med marchaller ställda runt i kring i en ring, med texten "Jägare" på. Det är inte en eller två grupper som gör så, bara i Sverige finns ett antal. Greenpeace har utövat liknande aktioner till exempel.
Det gör mig lite förbannad, mycket av det. Mer än hälften av de som är med i dessa grupper vet inte vilka alternativ gruppen använder sig utav, de skriver på listan på stan och går därifrån och är stolta över sig själva, för de har tagit ställning - till djurens försvar. Och de som aktivt utövar en del av dessa aktioner har ingen aning om vilken skada som uppstår och vem som skadas av det de gör. Tänk efter först, och ta för helvete reda på vad det är ni står för när ni skriver på listan. Ni kan stödja illegala handlingar.
PS. En del av de exempel jag tagit upp är polisanmälda. På riktigt. DS
Hur förklarar man den här dagen
Vi hamnade också i ett samtal med en mamma till en tjej på ätstörningsenheten, hon var trevlig. Dock skrämde jag nog upp henne, hennes dotter var under arton så de har ingen erfarenhet av psyk, särskilt inte vuxenpsykiatrin. Det är mycket som inte fungerar, och tyvärr var det just den negativa biten vi fick uppleva innan vi träffade henne. Jag kan inte göra annat än tala om, både de negativa men också de positiva, hur det faktiskt är. Vad de ska göra i vilket läge och varifrån de får den bästa hjälpen och vad den går ut på. Det finns som sagt olika vägar att gå, och i vimlet av dem är det lätt att välja fel. Mest för att det med råge finns fler sämre än bättre vägar att gå. Det finns mycket att förklara men på den kvart vi fick, fick jag i alla fall fram några tips. SOm till exempel vilken avdelning som är bäst. Känns som att det är precis det jag vill att jag ska ha lärt mig. Sådan information är guld värt för dem som intekänner till systemen. Då kanske, kanske mina år inom psykiatrin kan ha gjort lite nytta, de kan användas till något nyttigt. Vara till någon slags hjälp, inte bara för min egen skull.
